Isola – Life on a sailboat – Sirius Offshore

You are currently browsing the archive for the Grekland category.

Men vi börjar i sittbrunnen på Casa Isola. Tycker ni att bilden ser lite oskarp ut? Det är bara ett romantiskt skimmer …

I torsdags var det 27 år sedan Adam och jag träffades. 27 år. Kan ni fatta vad man hinner göra på 27 år? Och hur mycket man hinner ändras som människa? När man har varit tillsammans i så herrans många år och lärt känna varandra på nytt gång på gång är det svårt att låta bli att fundera över vad som hade hänt om vi hade träffats för första gången i dag i stället? Fast det är klart, då hade vi ju inte alls varit de personer vi är i dag, utan helt andra människor … en spännande tanke, men jag tror att jag håller kvar vid det nuvarande scenariot. Och ser fram emot att fortsätta ändras och åldras tillsammans med Adam.

Nuförtiden har vi ju faktiskt en officiell dag att fira också, men varför nöja sig med en ynka bröllopsdag som bara infaller en gång om året när man kan fira två dagar i stället?

Dessutom är det här ett perfekt tillfälle att leta upp den bästa, mysigaste, mest romantiska restaurangen, baren, krogen, syltan – vi är öppna för alla kategorier, så länge de bjuder på skön stämning och kan laga mat – i den stad vi befinner oss i för tillfället. Undrar i vilken stad vi kommer att fira vår tjugoåttonde årsdag? (Här utgår jag helt fräckt ifrån att Adam kommer att vilja fira med mig även nästa år.)

Tre år på resande fot och tre helt olika ställen.

2010. Sagardi i Barcelona. Underbara Barcelona, vår första vinterhamn. På Sagardi i stadsdelen Born brukade vi oftast äta pinxos i baren, men den här kvällen provade vi deras grillrestaurang och åt den ena baskiska delikatessen efter den andra. Är svårt att slå själva läget, omgivningen och hela grejen. Det är ju Barcelona.

2011. La Marquisita i Cartagena. Den här pärlan luskade vi fram med hjälp av Tripadvisor och gick helt enkelt efter vilket ställe som hade flest toppnoteringar skrivna på spanska. Cucina maravillosa. Por una noche romantica, typ. Och de hade så rätt. Efter första kvällen här blev detta vårt trumfkort som vi plockade fram när vi skulle ta med vänner på middag. Eftersom det låg på ett litet undanskymt torg och inte såg mycket ut för världen från utsidan blev folk alltid glatt överraskade när de kom in och inte minst fick smaka på maten.

2012. Kolios taverna i Preveza. Vi är fortfarande inte riktigt säkra på om stället heter Kolios, eller om det bara är det folk kallar det eftersom ägaren heter Kolios. Verkar vara så man gör här. Den här restaurangen ligger på en av de små gränderna uppe i gamla stadskärnan, och är ett ställe som vi har gått förbi flera gånger och tyckt att det såg så inbjudande ut, lite som en restaurang man skulle hitta någonstans runt Möllevångstorget i Malmö, ett sånt där ställe där man känner sig hemma så fort man öppnar dörren. Och precis så var det. Här skulle vi kunna hänga varje kväll!

När vi tänkte att nu får vi nog inte ner en bit till kom det in en liten dessert med en hälsning från kocken. Tänkte att ni kanske ville prova den här? Och då vore det ju ofint att inte smaka … mmmm.

Dags att promenera hemåt. Skönt att ha lite sällskap.

Bokhyllor är trevliga hyllor – åtminstone om de används till att förvara böcker i. Själv har jag nu nästan byggt klart min fjärde eller om det kanske är min femte bokhylla. Och visst är det väl konstigt att i princip alla serietillverkade båtar bara har några futtiga centimetrar disponerade för böcker? Hittills har jag inte träffat en enda seglare som inte gillar att läsa och har båten full av böcker – inte så konstigt att många beklagar sig över tillverkarnas märkliga prioriteringar. Knappt någon plats att förvara sina böcker på men nog fasen klämmer de in en mikrovågsugn … Jag har aldrig hört talas om någon som använder mikrovågor till något annat än att tina djupfryst mat med – och hur ofta gör man det i en båt?!

Nåväl, nu var det inte mikrovågsugnar det här inlägget skulle handla om. En av de saker vi föll för när vi såg vår nya båt för första gången var sjökojen ovanför soffan på babord sida i salongen. Men inte för att vi tänkte sova där – äntligen skulle vi få plats att bygga en ordentlig bokhylla! I princip allt material som använts till den kommer från båten – bl.a. har vi använt en del av det gamla sidstycket till vår säng och några lister från den främre toaletten.

Om vi nu skulle få för oss att korsa en ocean eller två i framtiden är det bara att lossa några skruvar, plocka ner mittstycket, hyllplanen och voilà – bokhyllan är på nytt en sjökoj.

Här har jag precis limmat på teakfaner på mittstycket och håller på att slipa till kanterna. Den främre delen är massiv och började sin karriär i båten som sidstycke till vår säng.

Så här såg babord sida ut fram till för några veckor sedan

Och så här ser det ut nu. Nu återstår det bara att bygga att skydd så att böckerna inte ramlar ur när vi seglar, dessutom ska teaken betsas och lackas.

I serien ”Bokhyllenostalgi” har vi här kommit fram till min andra bokhylla. Den här byggde jag på St Pauli Kyrkogata i Malmö

Och här är min senast byggda på landbacken – i vår vindsvåning på Hjorttackegatan i Malmö

Började morgonen med att baka två bröd, fulla av goda och nyttiga saker! Tur att jag gjorde två, halva försvann direkt … varmt med färskt fårsmör på. Det har sina fördelar att flytta till nya länder, tror aldrig att jag sett denna delikatess i Sverige men här är den lika vanlig i mejeridisken som Bregott är hemma. Gudomligt gott.

Och fruktstånden svämmar över av fantastiska granatäpplen just nu. Eller så är det alltid granatäppelsäsong här? Ska utforska det lite närmare.

Perfekta till lunchsalladen är de i alla fall. För de (läs: våra föräldrar) som kanske började bli lite oroliga över vår ensidiga bläckfiskkost kan jag meddela att det grekiska köket har revolutionerat våra matvanor (som faktiskt blev lite förstörda i Spanien, där det var betydligt svårare att hitta bra råvaror och framförallt inspiration). Det är mycket mer lustfyllt att laga mat här och utbudet av särskilt kryddor och grönsaker är ett helt annat. Eller så handlar det mest om att vi har ett större kök nu …

Jag håller på att bygga upp en egen kryddträdgård. Än så länge består den av timjan, oregano och persilja. Så nu kan vi äntligen dra nytta av de sorgligt ogenomskinliga framrutorna i sittbrunnstältet som är alldeles brända och förstörda av UV-ljuset – de fungerar precis som kalkade växthusrutor och släpper igenom precis lagom mycket sol!