Januari

Våren är nära – jag känner det på mig!

Även om det inte är riktigt lika kallt här som det tycks vara i Sverige så har det verkligen vilat en tung och blöt januarikänsla över vår båt de senaste tre veckorna. Det har hällregnat, det har haglat hagelkorn stora som spelkulor och det har blåst kuling mer eller mindre konstant. Enligt våra två båtgrannar Colin och Graham – de enda övervintrarna här på varvet förutom Adam och mig – som båda har bott här i många år är detta den blötaste januari Preveza har upplevt på länge. Men! Idag slutade det regna, så kanske har det vänt nu. Kanske kommer solen tillbaka och vi kan snart våga oss ut igen – och kanske till och med plocka fram våra kameror.

Förkläde rekommenderas

Färskpressad juice på frukostbordet känns alltid lyxigt och är ju dessutom nyttigt (såvida man inte har en faiblesse för färskpressade skumtomtar eller färskpressad partajgrillare förstås). Men om man nu inte är ägare till en råsaftscentrifug och kan göra juice av i princip allt som är ätbart, utan får nöja sig med en hederlig handdriven juicepress kan man ju tro att alternativen är ganska begränsade. Apelsinen är självskriven, likaså clementinen och möjligen grapefrukten och citronen (brrrrr), men visst måste det väl finnas fler frukter att pressa till frukosten?

The exploding kind

Under hösten och vintern har jag upptäckt granatäpplets fröjder, och strösslat den vackra frukten över allt från couscous- och quinoasallader till ankbröst, grillad halloumi och fruktsallader – perfekt i vintermörkret när man behöver alla c-vitaminer man kan få och jag älskar smaken (och hur fint det blir) men ibland kan det kännas lite hårt och knastrigt med de små kärnorna. Enter juicepressen. Är granatäpplet bara moget (det ska helst ha hunnit bli lite lagom fult på utsidan och kännas mjukt när du palperar det) så är det en barnlek att pressa. Gör som med apelsinen, dela på mitten och veva runt på pressen. Det brukar bli ungefär ett halvt dricksglas av en granat, men juicen är väldigt koncentrerad så man kan gärna späda den med lite vatten – eller apelsinjuice. Färskpressad den med förstås.

Man vet aldrig när man behöver ett granatäpple 

Adam sitter i förlagsmöte med vår förläggare Niklas, och diskuterar tydligen allvarliga saker. Som alla vinterhamnar med självaktning håller sig förstås Margarona Boat Yard med ett ”club house”, dock något kallt och dragigt och läderfåtöljerna och baren lyser med sin frånvaro. Men det känns ändå lite mer seriöst att ha ett designerat mötesrum för sådana här viktiga tilldragelser. Obs: fårskinnet som skymtar bakom datorn ingår inte i inredningen, det är min älskade IKEA-Ludde som jag bär med mig överallt i väntan på att värmen ska återvända till Grekland.

Nu är det alltså slut på sötebrödsdagarna, med semestrar hit och dit och gullande med kompisar! Adam och jag är åter ensamma i vår båt, och den bistra vardagen går inte längre att ignorera. Eller, så himla bister är den förresten inte. Och idag är det söndag och solen lyser på oss. Men ändå. Vi har böcker att skriva, böcker att översätta och en hel båt att renovera. Och ett helt nytt år (och en helt ny övärld) som ett oskrivet blad framför oss!