Grekland

Som en del av er kanske vet levde jag ett liv ganska olikt det jag lever idag fram till för bara några år sedan. I nästan 10 år pendlade jag fram och tillbaka mellan Malmö och Köpenhamn där jag arbetade som AD på en stor reklambyrå. Ett arbete som slet hårt på mig och mina kollegor men också gav otroligt mycket tillbaka. Så här i efterhand skulle jag inte vilja ha det ogjort, även om jag när det begav sig ibland undrade om det verkligen var värt det.

En av de absolut bästa sakerna med mitt arbete var alla kollegor. På byrån som hade över 200 anställda var vi runt 60 kreatörer som alla satt tillsammans i ett eget hus. Här arbetade jag med och lärde känna folk från hela världen. Många av dem kom från något slags engelsktspråkigt land och därför pratade vi också ofta engelska hela dagarna. Under en tid arbetade jag mycket tillsammans med en nyzeeländsk copywriter vid namn Chris, och ett bestående intryck jag har av honom är hans fötter! Hans fötter såg nämligen ut som alla fötter skulle se ut om vi inte trängde in dem i skor hela dagarna – med ett ordentligt mellanrum mellan varje tå. Ungefär som en hobbitfot fast lite mindre hårig … Chris berättade att många som kommer från Nya Zeeland har liknande fötter eftersom de gått barfota under en stor del av sin uppväxt. Kanske skojade han med mig, men det är definitivt en av de saker jag tänker kolla upp om vi någonsin bestämmer oss för att segla dit (det och ifall vattenvirveln i handfatet går åt andra hållet).

Kanske är det inbillning men jag tror faktiskt att mina fötter ändrat form under sista tre åren … Jag har i och för sig alltid haft ganska breda och stora fötter men frågan är om de inte blivit ännu bredare sedan vi gav oss av från Sverige. Det verkar faktiskt som om min vana att ständigt bära flip-flops börjat påverkat min fysik.

Så svaret på min fråga ovan måste helt enkelt bli – man får bredare fötter.

Grekland har sina fördelar för oss yachtisar. Livet här är enkelt, billigt och trevligt. Man betalar nästan aldrig någon hamnavgift, det går att få tag på allt man kan drömma om – från fantastiska råvaror till smeder som svetsar rostfritt, och grekerna är gästvänligheten personifierad. Alltså är det lätt att stanna kvar.

Under sommaren har vi träffat på allt ifrån nybörjare som oss själva till dem som tillbringat både fem och tio år här. Några av dem har seglat jorden runt och fastnar i Grekland några år innan de seglar hem, medan andra har köpt sina båtar på plats och planerar att stanna så länge de bara kan. Näst efter charterseglare är nog kategorin vår- och höstseglare vanligast här. Alltså de som kommer hit på våren för att sjösätta sina båtar, seglar fram till juli och sätter båten på land igen, åker hem för att ta del av den nordeuropeiska sommaren, kommer tillbaka två månader senare, sjösätter och seglar fram till mitten av oktober.

Många av de seglare vi träffar här säger att Joniska havet är ett av världens bästa seglingsområden, och vi har ingen anledning att tvivla på deras ord. Det skulle vara så lätt att bara stanna kvar här ett decennium eller två. Och just av den anledningen tänker vi inte göra det. Jorden är stor och vår nya båt blir lätt rastlös när hon inte får visa vad hon går för. Inte för att hon säger så mycket, men jag tror att hon känner sig lite som en Jeep som aldrig får lämna storstan.

För hur bra det än är här finns det mycket annat som lockar: Kanarieöarna, Kap Verde, Karibien, Sydamerika och Nordamerika med sin ”The Great Loop” låter spännande. Därför har vi bestämt oss för att bege oss västerut nästa sommar. Kanske kommer vi att längta tillbaka hit – kanske inte. Om man inte provar får man aldrig reda på hur det ligger till.