Att man aldrig lär sig!

Vi har gjort det igen – vi har köpt ett hem med ”utvecklingspotential”. Efter nästan 20 år av hus-, lägenhets- och båtrenoveringar tar vi oss än en gång an ett nytt projekt. En 42 fots stålbåt, som har många fantastiska egenskaper men också ganska många ogenomtänkta lösningar, dåliga installationer och estetiska härdsmältor.

Hur kan man vara så dum att man köper en båt i den här storleken där sovrummet är för kort för att normallånga personer ska få plats, ett skåp har monterats ovanför sängen så att man slår huvudet i det när man vänder sig i sömnen och där handfaten har placerats så att man omöjligen kan tvätta ansiktet i dem? Där toalettstolens slangar är uppdragna så långt över vattenlinjen att innehållet i dem snabbt letar sig tillbaka och fyller toalettskålen till brädden? Där köket utrustats med ett kylskåp som inte ens en gorilla skulle nå botten i, med ett lock som är så tungt att det garanterat knockar en kock medvetslös vid en knockdown. Listan är oändlig, men vi deppar inte – det är nämligen just det här vi gillar att göra! Att hitta ett hem med fantastiska möjligheter och med en prislapp som gör att man kan slänga ut allt man inte gillar, bygga om, uppdatera och förbättra.

Camilla trotsar den 30-gradiga septemberkvällsvärmen och …

sätter eld i spisen (av brittiska märket Taylor, notera den inbyggda brödrosten!) 

för att tillaga höstens första gryta – 

eller är det kanske sommarens sista?

Med andra ord har vi beslutat oss för att vänta med sjösättningen till våren. Det lilla anspråkslösa varvet vi ligger på är den perfekta platsen att renovera en båt på, det ligger i en trevlig stad och vi har dessutom vår bil på plats ­– vilket kommer att underlätta arbetet avsevärt. Bloggen kommer därför framöver att få ett och annat inlägg av renoveringskaraktär … Men vi kommer också att ge oss ut på små utflykter, kanske till och med åka skidor i de grekiska ”alperna”, laga mat, prova lokala restauranger och försöka leva ett helt normalt grekiskt båtrenoverande långseglarliv.

Första projektet – att bredda sängen. Här slipar jag till en bräda som ska förhindra att madrassen glider av. 

Lite drygt 11 cm extra bredd och huvudändan kvalar in som en 160 säng. Bort med den obekväma gamla ribbotten och in med en ny madrass av memoryfoam.