Maj

You are currently browsing the archive for the Maj category.

Nu blir det lite tekniskt, men jag ska försöka hålla mig till termer som de flesta av oss är något så när vana vid.

En av de sista sakerna jag tog tag i innan vi lämnade Sverige var det elektriska. Att ha ett modernt elsystem i båten har två uppenbara fördelar. Elen varar mycket längre och båten blir mycket säkrare (de flesta eldsvådor som uppstår på sjön är elrelaterade). Mitt mål var att ta till vara på så mycket som möjligt av den ström som generatorn till vår nya motor alstrar och att dimensionera ett system bestående av solpaneler som skulle klara att förse oss med tillräckligt med el för att kunna ligga för ankar under långa tider, utan att behöva starta motorn.

Hur funkar det då? Över förväntan faktiskt. Till stor del beroende på att alla stora strömslukare har bytts ut mot betydligt energisnålare lösningar:

  • En ny kylkompressor installerades. I stället för att kylas av en fläkt får den sin kylning via en kopparslinga inne i avloppsgenomföringen i pentryt. Resultat: elförbrukningen mer än halverades jämfört med den gamla.
  • Alla lampor inne i båten byttes ut mot LED, dessutom installerade jag en Tricolor- och en ankarlanterna från Nasa Marine i masttoppen, som båda bygger på LED-teknik. Resultat: förbrukningen sjönk med ca 90% jämfört med de gamla glödlamporna.
  • Jag installerade en 800 watts 220V omvandlare från Victron med äkta sinusvåg, som dessutom har en kraftfull 4-stegs laddare för batterierna. Resultat: vi minskade förbrukningen avsevärt jämfört med vår gamla billiga 220V omvandlare (den nya har 94% verkningsgrad).
  • Förbrukningsbatteribanken fördubblades (nu 300 Ah) och alla kablar för starkare strömmar byttes ut mot nya pressade som är kraftigt dimensionerade. I princip allt från kabelskor, kablar, jordplintar, skiljerelä och säkringar kommer från Skyllermarks.
  • 3 stycken solpaneler på 54 watt styck monterades. Två av dem sitter på targabågen i aktern och är vippbara och den tredje är fast monterad på luckgaraget. Strömmen från dem regleras via en Naps NC 15 regulator och resultatet är mycket bra. Större delen av dagen skickar den in nästan 10 Ah i batterierna (och cirka hälften så mycket morgon och kväll) under förutsättning att vi justerar vinkeln på de bakre panelerna emellanåt och att himlen är fri från moln.

Så trots att kylen håller våra matvaror ordentligt kalla, vi använder belysning, ankarlanterna, stereo och ofta även omvandlaren (framför allt till våra datorer) lyckas vi hålla batterierna i princip fulladdade. När solen gått ner brukar jag kolla batteriernas spänning (utan några laster) och de står då alltid på 12,7 volt – vilket är den spänning ett fulladdat batteri ska hålla. Nästan som att ha en evighetsmaskin faktiskt!

Klockan är 11 på förmiddagen och regulatorn levererar 9 Ah till batterierna

Kontrollpanelen till vår 220V omvandlare


Under tiden vår ”evighetsmaskin” arbetade för fullt idag gjorde vi ännu en utflykt till fots och hamnade i Cala Sant Vicenç. Är det så det känns att vara i Söderhavet?

En äkta långseglare syr förstås sina egna kläder …

Som jag nämnt tidigare tvingas man göra en del eftergifter när man försöker klämma in hela sitt liv i en 31-fotare – på gott och ont. Det är mer och mer sällan jag tänker på saker som finns kvar hemma i lägenheten eller ligger nerpackade i papplådor, i väntan på att vi ska bestämma oss för var och när de ska packas upp igen. Det är helt enkelt väldigt skönt med färre saker att hålla reda på.

Men igår var det dags att plocka fram en mycket användbar sak, som efter lite förhandlingar förra våren tilldelades en plats i ”viktiga-verktygs-utrymmet”, tillsammans med bland annat borrmaskinen, sticksågen, vinkelslipen, planslipen och polermaskinen: nämligen symaskinen. Jag tror att jag sålde in den med något som ligger ganska nära den här bilden – kanske med den skillnaden att den skulle vara bra att ha när vi måste laga skörade segel eller sy ett nytt bomkapell, vilket den förstås också kommer att fungera alldeles utmärkt till. Men igår var det tillverkning av ett par nya shorts som stod på agendan. När ett plagg som man egentligen tycker är snyggt men av någon anledning inte använder har legat för länge i garderoben är det dags att sätta saxen i det – och nu hade turen kommit till mina smurfblå capribyxor.

Ett nytt liv väntar

Som ni ser väljer vi symaskin enligt samma kriterier som båt … En äldre pålitlig modell med en stabil konstruktion, utan allt för många finesser som kan gå sönder – på köpet får man de vackra linjerna!

Dags att snöra på vandrarkängorna och se vad andra sidan har att erbjuda! Den skyddade bukten vi ligger i nu (Pollensabukten) är inte bara en utmärkt ankringsplats – här finns dessutom en hel del vandringsleder och de flesta av dem leder till den norra sidan av Mallorca. Det handlar inte direkt om någon heldagsvandring. Lederna mynnar som regel ut i en Cala (vik på spanska) och om man har bråttom kan man klara av dem på en timme eller två. Men varför stressa när naturen runtomkring är storslagen och det skuttar omkring en massa getter överallt?

Både Camilla och jag tycker att getter är en utmärkt uppfinning. De står för råvaran till en av världens godaste ostsorter och så ser de allmänt coola ut (trist bara att de envisas med att idissla och släpper ut drivhusgaser, men å andra sidan släpper de flesta människor ut betydligt fler föroreningar i luften utan att se det minsta coola ut). Nåväl, häromdagen tog vi sikte på Cala Boquer och blev förförda av den fantastiska naturen. Vi villade bort oss ett par gånger när vi nyfiket följde efter alla fyrfota ostproducenter – men vad gjorde väl det? Viken som vi till sist hittade fram till var fin men vägen dit var ännu finare! Dessutom stötte vi inte på en enda signalröd turistande engelsman under hela turen. Att vandra ligger nog ett par snäpp ner på prioriteringslistan i en stad full av Guinnesserverande pubar …

På väg in i getternas rike

Nog måste det finnas getter om man går igenom här?

Camilla plåtar loss på en …

Get

Bättre än en engelsk pub

Camilla fokuserar på en …

Get

Kan du höra getterna bräka i buskarna?

Camilla närmar sig försiktigt en …

Getskådare

Framme i Cala Boquer möttes vi av en … get

« Older entries § Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag