Isola – Life on a sailboat – Sirius Offshore

You are currently browsing the archive for the Camillas inlägg category.

Det är bara att erkänna, Frankrike är lite som den där första kärleken man aldrig glömmer. Den som får en att rodna och börja stamma när man ses flera år senare, fastän man är tillfreds och lycklig i sitt nuvarande förhållande. Efter nära två år i Spanien är vi tillbaka i Frankrike – och njuter av att höra franska små barn ropa ett glatt ”Bonjour!” när de paddlar förbi i sina plastkajaker, höra Serge, Brigitte och MC Solar på radion (mais oui, fortfarande!) äta riktiga franska croissanter och hitta persikofärgat rosévin i minsta snabbköpsbutik. Det är egentligen lite orättvist för Spanien har behandlat oss kungligt, tagit väl hand om oss och aldrig gjort oss besvikna … och så kommer arroganta, självupptagna, coola Frankrike och får en att tappa huvudet på en sekund.

Åhh, kolla här!

Och kolla där!

Och alltså Marseille, vilken positiv överraskning! Efter två nätter på ankar i en av Îles de Friouls kalkstensvikar smög vi oss försiktigt in i Vieux Port, den stora gamla fiskehamnen som ligger mitt i centrum, beredda på att bli antingen bortmotade av fiskearmadan, nermejade av de hänsynslösa turistfärjorna eller utskrattade (eller åtminstone rejält uppskörtade) när vi frågade om det var möjligt att ligga några dagar i hamnen. Pas de problème! För 26€/natt ligger vi mitt i stan, längs Quai de Rive, omgivna av teatrar, Pastisbarer, olivtvålsbutiker och fantastiska, smutspastellfärgade hus med flagnande fönsterluckor … helt underbart. Tror att vi stannar ett par dagar till.

Så ska rosévin se ut!

När vi flyttade in i vår båt och lämnade Malmö för lite mer än två år sedan hade vi ingen aning om vart den här resan skulle ta oss. När folk frågade om våra resplaner och hur länge vi tänkte vara borta svarade vi ganska svävande, mest för att vi tyckte det var skönt att inte behöva precisera vår rutt eller våra planer men också för att vi faktiskt inte hade några svar att ge.

I dag har vi förvisso en klarare bild av hur vi tänker oss vår framtid, men när det gäller att spika planer är vi precis lika obstinata som då – helst vill vi inte alls bestämma vad som ska hända längre fram än en vecka eller så. Samtidigt som det roligaste vi vet är att göra upp planer för framtiden! Så länge vi har möjlighet att ändra dem dagen efter det vill säga …

Hur som helst, i dagsläget finns det faktiskt ett par fasta hållpunkter på vår sommaragenda, och jag tänker att det kanske inte är så farligt att avslöja några av dem ändå. Så här föreställer vi oss den närmaste tiden:

Vilken dag som helst kommer vi (tro det eller ej!) att lämna Balearerna bakom oss och segla mot Frankrike. Den 1 augusti har vi nämligen en dejt där med Isolas nya ägare! I Port Napoléon, samma hamn som vi landade i efter vår kanaltur 2010, kommer vi att skiljas från vår båt. Det är verkligen med blandade känslor vi börjar inse att det här snart inte ska vara vårt hem längre, och även om vi har brutit upp och bytt bostad många gånger förut känns det lite extra mycket den här gången. Vi har nog aldrig levt så intensivt i ett hem som i den här båten. Men nya spännande saker väntar, och ungefär samtidigt som vi lämnar ifrån oss Isola blir vi fullvärdiga ägare till vårt nya hem, vårt skepp som väntar på oss i den joniska övärlden i Grekland.

Tänk vilka festmåltider vi kommer att kunna laga till i det här köket!

Den 2 augusti har vi torkat tårarna och flyger hem till Sverige för en sommarvisit med besök hos familj och vänner, förhoppningsvis ett och annat friskt havsbad, västkusträkor, fläderblomssaft, kanske en kräftskiva eller två, kantarellplockning, sena grillkvällar och inte minst – brittiska sommardeckare på tv!

Efter det börjar nästa kapitel, men det sparar vi på. Vi kan väl titta på lite fler Mallorcabilder i stället? Bara så att vi är helt säkra på att ingen har missat hur vackert det är och hur bra vi har trivts här.

Jodå, det finns en och annan turist här också …

En av fördelarna med att bo på en segelbåt är att kompisars barn sällan har något emot att följa med när föräldrarna hälsar på. Oberoende av ålder är nog den vanligaste kommentaren att det verkar så mysigt att bo på en båt. Det brukar inte ta lång tid innan de känner sig hemma och hoppar och klättrar omkring överallt, eller bara slänger sig i en soffa med en bok.

Och visst har de helt rätt: om man ska försöka beskriva känslan av att bo på en båt så ligger just ordet mysigt väldigt nära till hands. Det är nästan som att bo i en egen hemlig koja, där man får klättra och krypa för att komma åt saker och hålla i sig när man tar sig fram, och som dessutom alltid gungar lite skönt. Samtidigt finns det mesta som brukar finnas i ett ”vanligt” hem, bara på lite mindre yta.

Våra senaste unga gäster var inget undantag. Både Matilda och Ludvig verkade trivas som fiskar i vattnet ombord på Isola. I två dagar vi fick njuta av deras och deras föräldrars sällskap. Sen fortsatte Jonas och Maria och barnen sin semester och vi seglade vidare i vår egen lilla koja. Tills vi ses igen någon annanstans!