Isola – Life on a sailboat – Sirius Offshore

You are currently browsing the archive for the Adams inlägg category.

Visst är de väl så? Dessutom är vi väl goda medborgare om vi konsumerar så mycket som möjligt? Så att hjulen börjar snurra, bankerna kan dela ut bonusar och stadskassan fylls med skattepengar?

En av de bästa sakerna med att få lite distans till livet där hemma är att man omvärderar mycket av det som man en gång tog för givet. Att vara utan TV har höjt vår livskvalitet med åtskilliga procent och med en begränsad yta att bo på tänker man efter en gång extra innan man köper något. Att vi känner oss fria beror inte bara på att vi bor på en båt – det faktum att vi inte omges av en massa onödiga prylar längre har säkert minst lika stor betydelse. Vi har nog varit ganska dåliga EU-medborgare sedan vi för snart tre år sedan lämnade Sverige – men de sista månaderna har vi bättrat oss … Just nu shoppas det utrustning för fulla muggar! Ankare, solpaneler, bimini, lazybag och mängder av småprylar har anlänt eller är på väg hit.

I dag kom dock ett paket som knappast kvalar in som båtutrustning. Och även om innehållet nog av många uppfattas som en dyr leksak är det en förutsättning för att vi ska kunna utföra vårt nya jobb. Med hjälp av denna makalösa manick ska vi nämligen ta bilder av och filma var enda ankringsvik och hamn i Joniska havet uppifrån …

Bildbevis kommer snart.

I paketet låg det en …

… flygande kamera!

Det är inte bara Camillas syster som fyller år i dagarna – även min kära syster blir ett år äldre i maj månad, och det måste vi ju fira. Grattis på födelsedagen Linda – hoppas att du får en fin dag! Liksom Camilla vill jag gärna ge bort ett recept men inte på något ätbart. Utan på något som är lite mer användbart och ganska praktiskt.

Lindas födelsedagsdoghouse
Tyvärr hann jag inte bli helt klar till din födelsedag men det gör kanske inte så mycket? Mig veterligen har du inte börjat segla än men om du gör det och dessutom lyckas komma över någon av de andra två Sirius 42:orna som byggts kommer här själva receptet på ett passande doghouse.

Börja med att bygga ramarna runt fönstren. Låt dem vara fastskruvade i en helt plan träfiberskiva fram tills du fått på det första lagret epoxi (så vet du att de inte slår sig). Flytta den bakersta bygeln från sprayhooden så långt akterut det går på överbyggnaden och låt den bli bakkanten på doghouset.

Så här såg det ut utifrån

Fäst upp flexibel 4 mm plywood med buntband runt bygeln.

Plasta fast några träreglar. Om du råkar ha några rostfria rör över med rätt böjning – plasta fast dem också.

Fråga din äkta hälft om de tycker att det ser bra ut – om ja, fortsätt projektet …

Limma fast skum, dra kablar till solpaneler och belysning och gör en ram runt takluckan.

Bygg färdigt sidorna. Använd gärna ribbor av gran eller furu som du limmar ihop med hjälp av några kilo epoxi.

Skär till några bitar av den där flexibla plywooden och skruva fast som yttertak. När allt passar – ta av dem igen och limma fast med rikligt mängder epoxi. Skruva i några hundra skruvar rakt igenom ytter- och innertak och spänn åt. På så sätt vet du att din sandwichkonstruktion hänger ihop.

Be en trevlig engelsk granne (ingen fara, han är inte nudist) att hålla en tamp en liten stund och …

… vinscha upp ditt doghouse några decimeter (med hjälp av ett fall i masten) och låt din engelska granne strama upp tampen han håller i så att ditt bygge går fritt från skrovsidorna på vägen ner. Fortsätt arbetet med att slipa, spackla, plasta, spackla och måla nere på marken. Fortsättning följer. Grattis!

Camilla har helt rätt – jag har drabbats av ett svårbotligt byggvirus. När vi gav oss iväg för snart tre år sedan var tanken att vi skulle försöka leva mer i nuet, och inte hela tiden skjuta upp livet. ”Sen, när vi är klara med alla projekt, då ska vi börja leva på riktigt – men innan dess ska vi bara renovera klart lägenheten och båten”. Till sist kom vi iväg på vår resa (bara ett år försenade) och faktum är att under de två år vi bodde i vår förra båt la jag inte många timmar på att bygga om och förbättra. Nästan allting fungerade som jag hade tänkt att det skulle och plötsligt fick jag en massa tid över. Tid som jag snabbt slog ihjäl med att skriva klart min bok …

Antagligen kommer jag aldrig att kunna ”leva i nuet”, jag är nog helt enkelt inte skapt för det. Men jag trivs ganska bra med att renovera, skriva och plåta i nuet och börjar inse att jag behöver projekt för att må bra. Gärna ganska komplicerade sådana som man kan lägga många timmars tankar på innan man sätter igång. Här kommer lite bilder från mitt senast projekt:

Det började med ett ordentligt irritationsmoment: locket till vår kyl. Att tvingas lyfta på ett nästan 10 kilo tungt lock i ett sylvasst litet handtag varje gång man ska hämta något i kylen är inte kul. Kan bara föreställa mig hur kul det är när man seglar i hårt väder.

Irritationsmoment nummer 2 var kanten till diskhon. Inte lätt att torka av en diskbänk som den här. Så här kan vi inte ha det – dags för operation pentry.

Jag började med att pilla av alla kantlister på diskbänken, därefter mallade jag av den med wellpapp.

Kanten till diskhon var 6 mm hög. Därför byggde jag en ny 6 mm hög diskbänk.

Naturligtvis ska locket till kylen ha gångjärn. Här jag gjort ett nytt 6 mm tjockt lock som det gamla ska skruvas fast i. Lägg märke till att alla kanter är klädda med aluminium (våra gamla gardinskenor) som är ordentligt fastplastade med epoxi.

Här har jag limmat och skruvat fast den nya diskbänken ovanpå den gamla och spacklat ut kanten mot diskhon med epoxi.

Så här såg det ut efter ett antal spacklingar.

Dags att limma på laminat.

Slipa till kanterna.

Och voilá, en ny diskbänk! Här har jag dessutom hunnit med att kapa ner stänkskyddet och klä det med mosaik, bygga en liten barskiva i teak (som ska lackas) och fälla in LED-lister under den. En ny kantlist till bänkskivan är under produktion och ett utkast för sjövatten kommer snart att vara på plats.