Articles by Adam

You are currently browsing Adam’s articles.

Snön har anlänt och hela Limones liftssystem är öppet. Prognosen i förra inlägget stämde och våra skidor har äntligen fått komma ut och röra på sig. Och vi är glada som ett helt barnkalas dopat med snabba kolhydrater. Men det tänker jag skriva mer om en annan gång. Nu blir det gäster och tomtevin i stället. För våra vänner Jonas och Emeli har varit på besök och utöver skidåkning har vi hunnit med en tur i Barolodistriktet. Piemonte är inte bara en av jordens vackraste platser, det är dessutom en av de godaste. Bara en timmens bilkörning från Limone ligger Alba och runt om denna stad ligger vingårdarna tätt. Här odlas bland annat Nebbiolodruvan som används för att framställa viner som Barolo och Barbaresco. Vi hade bokat tid för vinprovning hos den lilla familjeägda vingården Josetta Saffirio och körde därifrån med klunkande bagageutrymme. Om jag inte visste bättre skulle jag envist hävda att vackra landskap präglar allt som växer där och att det är därför smakupplevelserna här är svåra att konkurrera med. Det skulle i och för sig kunna förklara varför potatis är en vanlig gröda i Skåne …

Ungefär så här smakar ett Barolovin …

Emeli insuper Apenninerna från baksätet

Nog för att julmust kan vara gott men om jag var en tomte skulle jag hellre pryda ett Barolovin

Vinguiden Maia lotsade oss kunnigt genom Saffirios viner

Och vi glömde att spotta ut 

Vi hann också med en runda i Alba

Emeli är inte bara Camillas översättarkollega – hennes första singel Juliet från den kommande plattan Birdcage har precis släppts. Tjuvlyssna här! 

 

 

 

Om man är van vid att bo på en båt och fixa allting själv blir kontrasten stor när man lämnar in en bygglovsansökan för att bygga om ett hus i Sverige. Och man förstår genast varför bostadsbristen är så stor. Nu är det i och för sig ingen nyhet för oss att allting som har med renovering och nybyggnation av bostäder att göra är reglerat, standardiserat och handikappanpassat in i minsta detalj – det är så Sverige fungerar och det är därför allting fungerar perfekt och nästan alla bostäder ser likadana ut. Men det är också en av anledningarna till att många i likhet med oss flyr landet och upptäcker att man själv kan styra över sina liv, istället för att låta sig bli styrd.

Men nu ska jag inte klaga över svensk byråkrati och kommuntjänstemän som försöker upprätthålla regelverket. I grund och botten är jag stolt över att vara svensk och alla möjligheter jag har getts genom att växa upp i den svenska tryggheten. Och en av de möjligheterna är att uppsöka en av våra favoritplatser på jorden i väntan på att byråkratins kvarnar ska mala färdigt. Precis som förra året tillbringar vi vintern i Limone Piemonte i de syditalienska alperna. Här det lika vackert och trevligt som vanligt men med en stor skillnad: det har i princip inte kommit någon snö alls i år. Vad gör man då på en skidort utan snö? Tja, om man som vi gillar att vandra är det inga problem att få tiden att gå. Vi har nämligen hunnit med att se bergstoppar vi aldrig skulle ha sett annars och äta picknickmackor och dricka varm choklad med en smula Amaretto i. I går hajkade vi upp till Punta Buffe som ligger ca 500 meter ovanför byn och fick se pister som faktiskt var fullt åkbara preparerade med konstsnö. Och med tanke på att väderprognosen utlovar 55 cm snö i morgon har vi nu vågat oss på att köpa säsongskort.

Skidåkning i den globala uppvärmningens tid. Så länge det är minusgrader på natten kan snökanonerna köra.

Camilla på väg upp mot Punta Buffe. I bakgrunden syns grannbyn Limone 1400.

Här brukar vi snedda ner till Belvedere, inte sällan i lössnö …

La Grögia, en av våra favoritrestauranger i systemet. Gör sig ännu bättre i snö men deras öl smakar bra vare sig man har vandrarkängor eller skidpjäxor på fötterna.

Det här har en hel by gått och väntat på i snart två månader!

Under tiden sitter byggnadsnämnden i Ystad och letar fel i våra bygglovsritningar

Inte ska vi väl få tillstånd att förvandla denna vackra byggnad …

… till något så anskrämligt som det här?

 

Ystad mellan regnskurarna

Efter lite drygt fem och ett halvt år ombord på Isola har vi åkt hem. Men trots att vi har köpt en fastighet i Sverige tänker vi inte bosätta oss här. Tvärtom är vi precis lika sugna på att resa runt i världen som vi var 2010. Då såg vi till stor del långseglarlivet som en test: kan man verkligen bo, arbeta och leva ombord på en segelbåt en längre tid? Nu vet vi att det går alldeles förträffligt att göra det och därför har vi nu inlett nästa fas i vårt långseglarliv. En fas som gör att vi kommer att kunna fortsätta vår livsstil så länge vi lever, eller åtminstone så länge vi känner för att göra det.

Egentligen låter det kanske konstigt att vi har köpt hus för att kunna fortsätta långsegla, men faktum är att bostäder till väldigt stor del är anledningen till att vi kan leva som vi gör. Mitt bästa råd till någon som vill långsegla är att köpa ett hus. Ett renoveringsobjekt på bra läge kan när du säljer det generera ett tillräckligt stort överskott för att du ska kunna köpa din drömbåt, och om du fortsätter din bostadskarriär är det inte omöjligt att du en dag blir skuldfri. När tiden för din avresa är kommen hyr du ut ditt hus och lever på inkomsten från det. Om vi hade kunnat fortsätta att hyra ut vår bostadsrätt på Gamla Väster i Malmö hade vi nog behållit den men reglerna medgav inte mer än två års uthyrning på den tiden. Och det är därför vi nu har köpt hus i Ystad. När projektet är klart kommer fastigheten bestå av tre gathus – två av dem kommer vi att hyra ut och det tredje blir vår bas i Sverige när vi är hemma på besök.

Förhoppningsvis är vi klara med vårt lilla projekt om två år och då fortsätter Isola sin resa västerut. Fram till dess kommer hon att vara vårt sommarnöje i Grekland och lägenheten vi hyrde i Limone förra vintern vårt vinternöje. Omställningen från vårt liv i och omkring Medelhavet till Sverige är stor och i mitt fall inte helt lätt, men målet är tillräckligt lockande för att det ska vara värt det. Och om längtan blir för stor hoppas jag att Johan och Malins blogg kan stilla den. Det är nämligen dags för min gode vän att än en gång ge sig ut på havet. Om det inte vore för våra husplaner hade vi nog slagit följe över Atlanten, men vi siktar på att möta upp någonstans i eller mellan de amerikanska världsdelarna i framtiden i stället … Läs mer om Johan och Malins resa på: ransailing.wordpress.com

Årets sista seglats innan Isola fick land under kölen

Var det verkligen så här varmt?

Och var himmeln så här blå? 

Johan och havet

Om mindre än en månad är Malin och Johan på väg

Och till sist: grattis mamma på 70-års dagen! 

 

 

 

 

 

« Older entries § Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag

Warning: Creating default object from empty value in /storage/content/16/149216/yachtisola.com/public_html/wordpress/wp-content/themes/tarski/sidebar.php on line 4