Articles by Camilla

You are currently browsing Camilla’s articles.

Kolla, kolla! Mina första!

Jag vet, folk gör det hela tiden, världen över (snörar på sig ett par Converse, alltså), men ändå. Tänk att jag aldrig ens har provat ett par förut. Men så kan det gå när man ger sig in på Barcelonas shoppinggator mitt under brinnande rea. Och säger man rebaixes här så menar man det – de flesta butiker har 50 eller 70% på allt i butiken, inget knusslande alltså. Ska se om jag rentav kan få med Adam på en runda också …

Ett axplock av mina fyndställen. Att kliva in på H&M blir dessutom ännu roligare när entrén ser ut som en nattklubb.

Och förresten, bara så att ni vet, den där våren jag pratade om tidigare i veckan var visst inte här för att stanna. Igår natt när vi vinglade hem från en av de andra bryggorna fick man se upp så man inte halkade på isfläckarna! Grrr …. Får hoppas att mina nya vårskor funkar som lockbete på värmen.

Vad ska man annars tro när väderprognosen har sett ut så här sen en vecka tillbaka – och verkligheten inte är ett dugg sämre, snarare tvärtom? Jaja, det är väl bara att falla till föga antar jag och sätta igång med vårstädningen … för nu vill vi inte ha en endaste liten förkylningsbacill kvar i vårt hem!

En ut-och-invänd båt

Och en nystädad man – vilken fräsching!

Så, nu när det är gjort kan jag med gott samvete ge mig ut på stan och inventera den stora januarirean! I Spanien finns nämligen ingen annandagsrea utan man får snällt ge sig till tåls ända fram till andra veckan i januari. En fördel är förstås att man inte lockas tillbringa julledigheten på varuhus och i butiker tillsammans med andra fyndjägare, i stället kan man bara ligga på soffan och mumsa praliner, kolla på gamla filmer och pussa på sin man – ganska sympatiskt eller hur? Och så hinner man ju bli riktigt sugen på att den där rean ska börja. Jag har varit väldigt förutseende och spanat in ett par grejer som förhoppningsvis kommer att dyka upp på rebaixes-hyllorna nu! Återkommer snart med rapport om hur det gick.

Men först en belöning för att vi varit så husliga i helgen.

När man städar blir man sugen på musslor, det vet ju alla. Och ett glas vin. Och en perfekt låt som ackompanjemang.


Min syster Suss, Betty, Thomas och Alex (i bagaget hade de med sig en ny blixt + lite annat kameragodis, det här är första testen med Speedlight 580 EX II)

Och nu pratar jag inte om den sista pusselbiten i Adams fiktiva exceldokument … som för övrigt klarade de senaste veckornas gästlogistik med bravur. Nej, jag tänker mer på hur svårt det är att förutse vad man kommer att sakna allra mest när man ger sig iväg på ett sånt här litet äventyr som vårt.

Jag tror knappast det är någon hemlighet att Adam och jag gillar att umgås med varandra och att vi båda tycker att vi har det mesta vi kan önska oss här i vårt mobila hem – men när jag ibland funderar över vad det är jag saknar mest hemifrån så kommer jag oftast fram till samma sak. Något som varken går att ersätta med nya upplevelser eller nya bekantskaper, hur trevligt det än är med bådadera.

Soffhäng i båten

Just precis det här. Den där självklara närvaron av någon man har känt hela livet och som alltid brukar finnas i närheten. Och jag tror inte riktigt att jag fattade det förrän vi satt här i båten allihop, och bara var tillsammans precis som vanligt. Gjorde det vi gör mest när vi träffas. Pratar och äter, dricker ett glas vin, pratar lite mer, skrattar, diskuterar, funderar och hänger lite på varandra. Det var så skönt att äntligen få träffa Suss och familjen och göra det vi tycker allra mest om att göra ihop. Bara hänga. Att Suss och Thomas dessutom har lyckats skaffa sig världens mysigaste barn gör ju inte saken sämre. Sötnosar.

För övrigt var även den här gästkullen föredömligt självgående när det gällde att ta sig an Barcelonas sevärdheter – så allt vi behövde göra var att njuta av deras sällskap! Och fundera på var vi kan tänkas ses nästa gång.

They came bearing gifts … nästan som julafton!

Nu var det min tur att besöka akvariet, så jag måste bara visa ett par bilder till på våra färgglada grannar … vi lovar att sluta fiskbomba er sen! Kanske.

« Older entries § Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag