Årets julklapp

Just när Camilla och jag trodde att vi hade vuxit ifrån julklappar kom de flygandes från Sverige – mina föräldrar! Vid det här laget har de nog gett upp hoppet om att vi ska växa upp, skaffa oss ordentliga jobb, ansöka om huslån och börja tänka på att föra familjens gener vidare, men som tur är verkar de tycka att det viktigaste av allt är att vi är lyckliga. Hur tokiga idéer och snåriga karriärvägar jag än har haft i livet har de alltid stöttat mig. Tack vare dem tror jag att allt är möjligt, och än så länge har jag aldrig blivit motbevisad. Tack, snälla mamma och pappa.

Med väskorna fulla av sill, julgröt, skinka, biltemaprylar och ett komplett rullsystem för vårt kuttersegel landade de för lite drygt en vecka sedan på Atens flygplats, där jag tog emot dem. Under deras vistelse här har vi flängt kors och tvärs över Lefkas men också hunnit med ett tvådagarsbesök i Zagoribergen ovanför Ioannina. Deras hyrbil fick gå hårt och vi hann nästan med att visa dem alla våra favoritplatser.

 

Så här såg några av veckans höjdpunkter ut:

Från Lefkas högsta punkt

Ser man bl.a. Skorpios, Meganisi, Kastos och Kalamos

Första dagens vandring i Zagoribergen

Bjöd på svindlande vyer

Som min mamma gjorde allt för att fånga (kameran på bilden lärde mig en gång i tiden en hel del, därefter Camilla och nu har den fått i uppdrag att göra det samma för min mamma)

Nu blir det snart kallt

Tur att hotellet är nära

Och brasan tänd

Vandring dag 2 precis ovanför Kapessovo

December månad på över 1000 meters höjd och t-shirtväder

Hit men inte längre

En av alla broar

Sista utflykten gick till Porto Katsiki

Där vi som vanligt var ensamma

Med helt okej vyer

På väg mot den där restaurangen uppe i bergen som serverar tupp från trädgården, vin från kullen bakom huset, smör och grädde från korna utanför fönstret … och så vidare. En bra avslutning på en fantastisk vecka.

Ps. Jag lovar att berätta vad det var jag byggde i förrförra inlägget snart …