Tillbaka

En gång i tiden bodde jag här, i småstaden Ystad på den skånska sydkusten. Det är nästan 20 år sedan Camilla och jag tog steget ut i världen och vågade förverkliga våra drömmar. När vi äntligen efter många års vånda vågade sälja vårt hus, flytta, säga upp oss ifrån våra jobb och tog vårt livs roder i egna händer kom den berömda ketchupeffekten. Stärkta av varandra och känslan av att själva bestämma tog vi oss efter några år vidare ut i världen med vår segelbåt. Och nu är vi tillbaka (åtminstone tillfälligt). En ganska motsägelsefull känsla.

Men vi är andra människor i dag. Jag känner inte att jag måste börja argumentera med cykelhandlaren som varnar oss för att cykla i Sandskogen för att det finns så många invandrare där och att man aldrig vet vad de kan hitta på … Eller grannar som bestämt hävdar att Ystad är en av världens vackraste och bästa platser … Okunskap och främlingsfientlighet finns överallt och jag lägger hellre min energi på att leta upp guldkorn här än att gå omkring och reta mig. Det är nu mer än 6 månader sedan vi lämnade in vår bygglovsansökan och vi inser att vårt husprojekt inte kommer bli klart i morgon, däremot blir bygglovet kanske klart i nästa vecka. Saker och ting går inte så snabbt här och under tiden passar jag på att göra något som jag sällan fick tid till för 20 år sedan – att vindsurfa! Till min stora glädje finns det en vindsurfingklubb här med en massa trevliga medlemmar och förvaringsutrymme för alla mina surfprylar. Helt klart något som kommer göra min vistelse här värdefull!