Ny utsikt

Den här vackra morgonhimlen hade jag som sällskap i torsdags, medan Adam snusade under en filt på styrbords kistbänk. Även jag var ganska trött, men väldigt glad – både för att natten var slut och för att vi om några timmar skulle sikta Mallorcas nordöstra spets.

(Ja, nu gick det kanske lite fort här; för en vecka sen var det påskkavring i sittbrunnen i Port Vell och inte ett ord har viskats om att det blivit dags att kasta loss … Trots att jag hade så fina planer på ett långt och sentimentalt avskedsinlägg med en kavalkad av bilder från Barcelona tillsammans med en beskrivning av alla våra förberedelser och planer. Men vi bestämde oss helt enkelt tidigare i veckan för att det var dags, bland annat för att onsdagens väderprognos såg alldeles för bra ut för att vi inte skulle segla över till Balearerna – efter det verkade det dröja ett tag innan vi skulle få samma chans igen. Så vi lade in en växel till och såg till att allt som skulle fixas (efter ett halvårs stillaliggande blir det en del) blev klart. Och i onsdags eftermiddag vinkade vi hejdå till de grannar som var kvar på bryggan, släppte förtöjningarna, fyllde vatten- och dieseltankar och lämnade hamnen. Utan minsta tår i ögonvrån.)

Så nu befinner vi oss alltså i Puerto de Pollensa på Mallorcas nordkust, ankrade i den skyddade viken under Cabo de Formentor med höga berg runtomkring oss och en charmerande liten turistort, kantad med caféer och restauranger, badbollsbutiker och glasskiosker, som närmsta granne. Det är en helt ny och lite märklig upplevelse att ligga på svaj – behöver man något från land är det gummijollen som gäller och så måste man förstås tänka på att hushålla med färskvattnet och elen, vilket jag alltid tycker känns väldigt bra. Det är svårt att se sig mätt på utsikten, som skiljer sig ganska mycket från den vi vant oss vid under det senaste halvåret, och vi är nog båda två en smula förundrade över den här nya situationen. Det är nästan så att vi känner oss som riktiga långseglare …

Bara en liten försmak av vår kvällsutsikt från båten – fler, och bättre, bilder kommer snart!

Överseglingen hit var precis så odramatisk som man kan önska sig (förutsatt att man är den typen av seglare som tycker att odramatiskt är bra, förstås) med en klar himmel, en svag vind och ett nästintill platt hav. Eftersom vi räknade med cirka 20 timmar för överfarten gav vi oss iväg på eftermiddagen, för att vara framme vid lunchtid nästa dag. Efter några sköna timmar i solskenet, där vi sett Barcelona försvinna bakom oss, fick vi äntligen ett efterlängtat besök: två delfiner som dök upp från ingenstans, följde oss några sekunder och lika snabbt var borta igen! När solen gått ner slumrade jag till en stund och vaknade sen till ett totalt mörker, förutom en himmel som var full av gnistrande stjärnor. Och gnistrade gjorde det runt hela båten också, av mareld som lös upp vattnet längs skrovsidorna. Jag hade sett det här fenomenet på svenska västkusten tidigare, så det var inte svårt att känna igen det. Då och då kunde man även se lysande konturer av delfiner och stora fiskar som sköt upp ur vattnet precis intill oss, och höra hur de frustade. Förutom det och motorns brummande var det helt tyst, mörkt och ensamt och väldigt, väldigt vackert. Och så fortsatte natten; vi turades om att vila och hålla vakt tills solen steg igen. Och en frukost har nog sällan smakat så bra som kaffet och skinkmackan i soluppgången, bara ett par timmar ifrån vår alldeles första ankringsvik i Medelhavet.

Här närmar vi oss Cabo de Formentor, och runt hörnet väntar Puerto de Pollensa

Inne i bukten var vattnet spegelblankt

Adam förbereder ankarspelet och vårt nya Delta-ankare som ska premiärdoppas

Och här är det på plats, ordentligt nergrävt!

  1. Annie and Iain’s avatar

    Bon voyage! We arrived on Wednesday lunchtime to find Jack heading off for adventures new and then we looked for you to find you had also set sail. Can’t believe we missed you by a few hours. Good luck, and look forward to seeing you in the Balearics or elsewhere. Felt strange at the Marina with all new faces around us. Unfortunately Iain hasn’t enough time off for us to sail this month but definitely June.

Adams förläggare

Collings-Förlag

Warning: Creating default object from empty value in /storage/content/16/149216/yachtisola.com/public_html/wordpress/wp-content/themes/tarski/sidebar.php on line 4