2013

You are currently browsing the archive for the 2013 category.


Förkläde rekommenderas

Färskpressad juice på frukostbordet känns alltid lyxigt och är ju dessutom nyttigt (såvida man inte har en faiblesse för färskpressade skumtomtar eller färskpressad partajgrillare förstås). Men om man nu inte är ägare till en råsaftscentrifug och kan göra juice av i princip allt som är ätbart, utan får nöja sig med en hederlig handdriven juicepress kan man ju tro att alternativen är ganska begränsade. Apelsinen är självskriven, likaså clementinen och möjligen grapefrukten och citronen (brrrrr), men visst måste det väl finnas fler frukter att pressa till frukosten?

The exploding kind

Under hösten och vintern har jag upptäckt granatäpplets fröjder, och strösslat den vackra frukten över allt från couscous- och quinoasallader till ankbröst, grillad halloumi och fruktsallader – perfekt i vintermörkret när man behöver alla c-vitaminer man kan få och jag älskar smaken (och hur fint det blir) men ibland kan det kännas lite hårt och knastrigt med de små kärnorna. Enter juicepressen. Är granatäpplet bara moget (det ska helst ha hunnit bli lite lagom fult på utsidan och kännas mjukt när du palperar det) så är det en barnlek att pressa. Gör som med apelsinen, dela på mitten och veva runt på pressen. Det brukar bli ungefär ett halvt dricksglas av en granat, men juicen är väldigt koncentrerad så man kan gärna späda den med lite vatten – eller apelsinjuice. Färskpressad den med förstås.

Man vet aldrig när man behöver ett granatäpple 

Adam sitter i förlagsmöte med vår förläggare Niklas, och diskuterar tydligen allvarliga saker. Som alla vinterhamnar med självaktning håller sig förstås Margarona Boat Yard med ett ”club house”, dock något kallt och dragigt och läderfåtöljerna och baren lyser med sin frånvaro. Men det känns ändå lite mer seriöst att ha ett designerat mötesrum för sådana här viktiga tilldragelser. Obs: fårskinnet som skymtar bakom datorn ingår inte i inredningen, det är min älskade IKEA-Ludde som jag bär med mig överallt i väntan på att värmen ska återvända till Grekland.

Nu är det alltså slut på sötebrödsdagarna, med semestrar hit och dit och gullande med kompisar! Adam och jag är åter ensamma i vår båt, och den bistra vardagen går inte längre att ignorera. Eller, så himla bister är den förresten inte. Och idag är det söndag och solen lyser på oss. Men ändå. Vi har böcker att skriva, böcker att översätta och en hel båt att renovera. Och ett helt nytt år (och en helt ny övärld) som ett oskrivet blad framför oss!

Om man tillbringar vintern ombord på sin båt förtöjd i någon av Barcelonas småbåtshamnar dröjer det inte länge innan de första gästerna dyker upp. Om man däremot gör det på landbacken i en liten grekisk stad som få hört talas om ändras besöksstatistiken drastiskt. Vi hade definitivt inte räknat med att någon skulle göra sig omaket att komma och hälsa på oss under vintermånaderna, men lyckligtvis hade vi fel. Johan och Lina har precis åkt hem till Sverige efter att de förgyllt vår tillvaro i en vecka, och helt ärligt så saknar vi dem redan.

Uppmärksamma läsare kanske kommer ihåg ett av våra absolut första blogginlägg där vi besökte dem i Klagshamn. De lämnade Sverige några månader efter oss med sin totalrenoverade ”Wild Rose” och har hunnit med att segla till Kanarieöarna tur/retur sedan dess. Jag misstänker att de flesta av er följde dem på bloggen www.wildrose.se och har säkert också följt Johans äventyr när han några år tidigare seglade till Antarktis under parollen ”Escape to danger”.  De första fem dagarna bodde vi tillsammans på vår båt, firade nyår och körde på utflykter och besöket avslutades med en biltur till Aten där vi gjorde stan i dagarna tre. En fantastiskt kul vecka!

På båtspaning i Preveza

Nu är båten testbodd med fyra personer – funkar alldeles utmärkt! Här en nyårsfrukost i sittbrunnen.

Vägen till Aten är ganska storslagen på sina ställen

Framme i Aten ­– vad är det här för en stenhög måntro?

Just det – Akropolis

Och vad kan man se uppe ifrån klippan?

Egentligen är väl frågan vad man inte kan se, men en gammal teater till exempel.

Johan funderar över vad 3 miljoner storstadsbor gör hela dagarna

Och Lina funderar över var de gillar att fika någonstans? 

Varför inte här – ibland smågatorna som slingrar sig uppför klippan

 

Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag