Glad Lucia! Jag har inte hunnit baka några lussebullar än, men de kommer, jag lovar. Bara ett par intensiva dagars jobb till, sen börjar jullovet! Kan inte fatta att det är ett helt år sen jag bakade
de här skönheterna
och dessutom tillbringade hela vintern på det där erbarmliga varvet, med sitt ouppvärmda fallfärdiga utedass … Njuter så av vår vackra vinterstad i år (inte minst av de varma sköna toaletterna i marinan), den fantastiska utsikten med berg i alla väderstreck och den tjusigt julglittrande stadskärnan. Och jag har en känsla av att det kommer att bli en extra fin jul här i år – även om jag saknar alla mina familjemedlemmar väldigt mycket, i vilket hörn av världen ni än befinner er – för om några dagar kommer den bästa julklapp man kan önska sig flygande. Ni ska snart få se!
I väntan på lussebullarna frossar vi i saffran i alla möjliga andra former. Uppe bland bergen, i de norra delarna av det grekiska fastlandet ligger nämligen staden Kozani och framförallt den lilla byn Krokos. Precis som man kan gissa av namnet så odlas det framförallt en sak i den här byn: saffranskrokus. Varje år producerar man i området mellan 6 och 12 ton ren ekologisk saffran av sorten Krokus Kozani, en av världens mest högkvalitativa saffransarter. För att utvinna 1 gram saffran går det åt mellan 150-200 blommor. Blommorna plockas för hand på morgonen och innan dagens slut måste man ha plockat stiftet ur blomman och helst skiljt märket (den enda del man använder till klass 1-saffran somKrokos Kozani) från stiftet också, så det är förståeligt att det kostar en del. Men jag har aldrig smakat en saffran som är så ren och intensiv i smaken som den här. Och priset här är förmodligen en bråkdel av vad det kostar om man skulle köpa den i andra delar av världen.
Jag kan inte komma på någon grekisk maträtt som innehåller saffran, så jag vet inte riktigt vad de gör med den, men den säljs i alla fall överallt. Enligt det lilla häfte som följer med i saffransförpackningen gör man en klassisk värmande vinterdryck genom att lösa upp lite saffran i hett vatten och blanda med honung. Just det har jag inte provat än, däremot har jag hittat ett fantastiskt saffranste som finns i alla möjliga smaker, till exempel apelsin, honung och saffran, citron, lakrits och saffran – och bäst av dem alla, särskilt nu på vintern: kanel, nejlika och saffran! Smakar som julen i ett nötskal.
Passar perfekt en kall och solig vinterdag i sittbrunnen
som funkar utmärkt som arbetsplats även under den här årstiden, fast inte mer än två timmar i sträck, sen domnar fingrarna …
Funderar på om det här kan vara något att importera till Sverige? Förresten, la ni märke till något speciellt i förra bilden?
Jag kunde inte hålla mig från att färga håret saffransrött … det är ju ändå snart jul.
Senaste Kommentarer