Frankrike

Frankrike, världens största turistland, som i den tillfällige turistens ögon erbjuder allt ifrån miljonstäders puls till den karga men vackra Atlantkusten, Rivierans glassiga kuststäder och Alpernas lockande pister.

Men allt det andra då? Småbyarna och landsbygden, hålorna som långsamt avbefolkas, orter som i likhet med Sjöbo eller Eslöv sällan besöks av turister och där medelåldern långsamt och konstant stiger, var hittar man dem? Svaret är: överallt!

När man reser runt med båt längs Sveriges kuster möts man ofta av prydliga små samhällen med renoverade gamla hus och en välmående befolkning – kanalvägen genom Europa (och framför allt Frankrike) bjuder på något helt annat. Kontrasterna mellan vackra små städer och övergivna spökstäder är stor. Det lilla vattenfyllda dike, upphackat av hundratals slussar, som vi följer, ger oss ofta en känsla av att vi befann oss i amerikanska södern. Överallt sitter det män med metspö i handen och en uppgiven blick. Fantastiska gamla hus står tomma och förfaller, men för en svensk turist ter sig allt det här ganska charmigt och genuint (undrar om en fransk turist tycker det samma om Sjöbo eller Eslöv?)

Det är inte många båtar på kanalerna här. Ibland har det har gått dagar då vi räknat till två eller tre mötande fritidsbåtar. Yrkestrafiken har i princip försvunnit eftersom de små pråmar (penicher) som ryms i slussarna har för dålig lönsamhet. Båtturismen är ringa och det är sällan problem att hitta en kajplats. Ofta har vi bara lagt till längs med kanalen och även i större städer som Verdun (där vi ligger nu) är en hamnplats mitt i centrum gratis, till och med el och vatten är gratis! Naturtilläggningarna ger en märklig känsla av att befinna sig på kanotsafari i en svensk insjö, inbäddad i en vildvuxen fransk skog. Skillnaden är bara att vi har hela vårt hem med dess bekvämligheter med oss, och när solen gått ner händer det att vi går ner i salongen, sätter på en film och med bioljudskvalitet förflyttas till en helt annan del av världen. När eftertexten fyller lcd-skärmen är vi tillbaka på den franska landsbygden, och nästa dag väntar nya äventyr!

Tänka sig, ett stort delmål av vår resa har infunnit sig: vi har för egen maskin, i en snittfart på max 10 km/h, genom Europas slingrande kanaler äntligen nått Frankrike! Allt hade varit frid och fröjd om det inte vore för det där med Internet.

För första gången under vår resa har vi stött på cyberspaciella problem. I ett land som årligen besöks av 79 miljoner turister finns det inte en enda vettig mobil internetlösning att tillgå, dvs om man inte tecknar ett abonnemang på 12 eller 24 månader (vilket vi övervägde ett tag men detta föll på att vi inte har ett franskt bankkonto, och för att skaffa ett sådant måste man ha ett bevis för att man bor i landet, vilket är lika med en elräkning…)

Men det är klart, varför skulle någon av alla dessa 79 miljoner turister vilja ha tillgång till Internet under sin vistelse här, det måste helt enkelt vara en på tok för liten målgrupp…

Uppdateringen framöver kommer därför antagligen att halta lite, men vi jobbar på det! En tröst i nöden kan kanske vara maten, vinet, naturen och alla små pittoreska byar vi passerar. Just nu ligger vi väl förtöjda i den ruskigt charmiga staden Charleville.

À tout à l’heure!