Articles by Adam

You are currently browsing Adam’s articles.

Den 23:e juni 2010 lämnade vi svenska farvatten och började vår resa till Medelhavet. Först en kort seglats ner till Travemünde i Tyskland där vi mastade av, och sedan följde tre månaders motorgång på Europas kanaler. I Port Napoleon på franska Rivieran åkte masten på igen och vi tog oss ömsom för segel, ömsom för motor förbi den nyckfulla Lejonbukten och in i spanska farvatten. Efter sex månaders vintervila i Barcelona seglade vi i slutet av april över till Mallorca och för några dagar sedan vidare till Menorca.

Det har varit ett år befriat från TV, dåligt väder och jantelag. Vad vi däremot fått en rejäl portion av är nya upplevelser och intryck, nya vänner från när och fjärran och nya värderingar som gör det omöjligt att återvända till livet vi en gång levde. Att flytta in i båten och ut i världen är det bästa vi någonsin gjort!

Jubileumsdagen firades med ett besök i den sällsynt vackra staden Ciutadella på Menorcas västkust. Så här såg det ut:

Efter en snabbvisit i ”semesterparadiset” Palma Nova längtade vi efter något mindre exploaterat. Vi satte segel och fick en 5-timmars kryss mot Sa Rapita som ligger nästan längst ner på den sydöstra spetsen av Mallorca. Här finns några av öns finaste stränder och en hyfsat skyddad ankringsvik som vi nu ligger i. Vi badar, Camilla jobbar, vi badar igen, fixar med båten, badar, plåtar fiskar och badar.

När vi lämnade Andratx tog vi farväl av våra favoritamerikaner Gary och Louise – hoppas att vi ses snart igen!

Dagen efter avskedsmiddagen med dem var pizzasuget stort

En av våra båtgrannar i Palma Nova

Nu börjar vattentemperaturen stiga

Enda hotellet i Sa Rapita – skönt!

På kvällen kan man få hela stranden för sig själv

Det är gott om fisk här

Och naturligtvis älskar de Wasas frukostknäcke!

Mallorcansk saltfarm

Tydligen en fotoexkursion i solnedgången. Deltagarna plåtade de sista solstrålarna och jag plåtade deltagarna …

Som ensam segelbåt ute på öppet vatten lär risken att träffas av ett åsknedslag vara 1 på 1 000. Och i en ankringsvik som den här, med höga berg runt omkring och gott om båtar med betydligt högre riggar än vår är nog risken försvinnande liten. Men varför chansa? Vi lägger in våra viktigaste elektroniska prylar i ugnen när det mullrar som värst. Det är nämligen det enda utrymmet (enligt expertisen) där de har en chans att överleva om blixten bestämmer sig för att en liten svenskregistrerad Hallberg-Rassy skulle duga som jordpunkt.

Om du får för dig att prova själv rekommenderar jag dig att titta efter en extra gång innan du använder ugnen till det den är gjord för – jag gissar på att en 15 tums MacBook Pro är genomstekt efter lite drygt 5 minuter i 225°C …

P.s. Åskan lämnade vi bakom oss i Andratx, nu ligger vi på svaj i La Rapita efter ett födelsedagspitstop i Palma Nova.

Från mörka moln …

… till åska och hagelstorm på 4,7 sekunder

« Older entries § Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag