Articles by Camilla

You are currently browsing Camilla’s articles.

Fredagspyssel med nostalgismak. Nu är det bara melodifestivalen som saknas.

Det är fredag kväll och jag anser mig färdigjobbad för dagen. Häller upp ett glas rött och hänger lite i köket. Alldeles i närheten, närmare bestämt i badrum nummer 2, hänger min man som inte alls tycker det är dags att sluta jobba på ett tag än. Det är helt okej, jag har ett stort kök och kan roa mig själv.

Funderar en stund på vad man kan göra med ett halvt knippe färsk dill som står i ett glas vatten och tittar uppfordrande på mig. Dillkött? Dillmajonnäs? Dill … chips? Ja! Dillchips ska det bli. Tvättar och skivar en stor potatis tunt, tunt, rullar runt skivorna i olivolja, hackad dill, hackad färsk timjan (min lilla örtträdgård prunkar fortfarande) och några flingor havssalt. In i ugnen.

Lyckades faktiskt locka Adam att lägga ner verktygen med mina chips – serverade råraka-style med crème fraiche, stenbitsrom och citron 

Våren är nära – jag känner det på mig!

Även om det inte är riktigt lika kallt här som det tycks vara i Sverige så har det verkligen vilat en tung och blöt januarikänsla över vår båt de senaste tre veckorna. Det har hällregnat, det har haglat hagelkorn stora som spelkulor och det har blåst kuling mer eller mindre konstant. Enligt våra två båtgrannar Colin och Graham – de enda övervintrarna här på varvet förutom Adam och mig – som båda har bott här i många år är detta den blötaste januari Preveza har upplevt på länge. Men! Idag slutade det regna, så kanske har det vänt nu. Kanske kommer solen tillbaka och vi kan snart våga oss ut igen – och kanske till och med plocka fram våra kameror.


Förkläde rekommenderas

Färskpressad juice på frukostbordet känns alltid lyxigt och är ju dessutom nyttigt (såvida man inte har en faiblesse för färskpressade skumtomtar eller färskpressad partajgrillare förstås). Men om man nu inte är ägare till en råsaftscentrifug och kan göra juice av i princip allt som är ätbart, utan får nöja sig med en hederlig handdriven juicepress kan man ju tro att alternativen är ganska begränsade. Apelsinen är självskriven, likaså clementinen och möjligen grapefrukten och citronen (brrrrr), men visst måste det väl finnas fler frukter att pressa till frukosten?

The exploding kind

Under hösten och vintern har jag upptäckt granatäpplets fröjder, och strösslat den vackra frukten över allt från couscous- och quinoasallader till ankbröst, grillad halloumi och fruktsallader – perfekt i vintermörkret när man behöver alla c-vitaminer man kan få och jag älskar smaken (och hur fint det blir) men ibland kan det kännas lite hårt och knastrigt med de små kärnorna. Enter juicepressen. Är granatäpplet bara moget (det ska helst ha hunnit bli lite lagom fult på utsidan och kännas mjukt när du palperar det) så är det en barnlek att pressa. Gör som med apelsinen, dela på mitten och veva runt på pressen. Det brukar bli ungefär ett halvt dricksglas av en granat, men juicen är väldigt koncentrerad så man kan gärna späda den med lite vatten – eller apelsinjuice. Färskpressad den med förstås.

Man vet aldrig när man behöver ett granatäpple 

« Older entries § Newer entries »

Adams förläggare

Collings-Förlag