Slussar och släktingar

Så har vi blivit en motorbåt på riktigt. Med masten inpackad i fem lager plast, lastad på herr Grafs specialtrailer som just nu rullar ner mot Port Napoleon på Rivieran, måste vi förlita oss på vår lilla gula dieselmotor. I likhet med alla andra ”motorbåtar” har vi nu bara ett hjälpmedel som driver oss framåt. Är man van vid att alltid ha en reservkraft att ta till känns det lite märkligt. Om motorn strejkar och en fullastad pråm närmar sig finns inte mycket att göra – reglerna säger i och för sig att man ska medföra två stycken åror och vi har ju våra åror till gummijollen, men helt ärligt: hur flyttar man nästan 7 ton med hjälp av ett par åror som inte når ner till vattnet?

Risken att vår nya motor skulle stanna är i och för sig inte så stor så länge vi håller efter den, dessutom är spelreglerna samma för alla båtar vi möter.

Att ta sig fram i 10 km/h genom den tyska landsbygden låter kanske som ett tråkigt evighetsprojekt men hitintills har det varit väldigt trevligt. Att vi har prickat in ett rejält högtryck gör heller inte saken sämre. Vi styr lite lojt båten, skuggade av biminin (ett soltak som täcker sittbrunnen), längs kanalerna, äter lite, svalkar oss på badbryggan eller hänger i en tamp efter båten där vattnet inte ser ut att innehålla för många tyska miljögifter. Det är ett bekymmerslöst liv och överallt vinkar tyskar från mötande båtar. Om man som vi aldrig har slussat förut behöver man inte vara rädd. Det känns som att den ökande svårighetsgraden på slussarna är framarbetad av en tysk psykoanalytiker (gissar på Freud) vilket gör att våra självförtroenden ökar i takt med dem. Har man riktig tur går slussen nedåt och då kan man göra det med förbundna ögon.

Precis innan vi lämnade Travemünde hörde min syster av sig. Hon hade börjat sin semester och passande nog hade hon och hennes familj planerat in en weekend i Hamburg några dagar senare. Håkan (hennes man) var upptagen men Linda och tvillingarna Axel och Kajsa mönstrade på i Lübeck. I lugnt tempo tog vi oss under tre dagar ner till Lauenburg. Dagsetapperna blev ganska korta men vi har inga planer på att stressa. Det blev många bad, grillande i små idylliska marinor och sena nätter. Fantastiskt kul att få umgås med dem alla under omständigheter som de här – hoppas att de gör om det när vi når Medelhavet!

Hur kul det än är att ha gäster känns det alltid lite skönt när man får båten för sig själv igen. Dessutom inser man hur stor den är när bara två personer ska bo i den, vilken tur att vi inte sålde vår kära båt och köpte en större!

Båtar har (som alla båtägare vet) en förmåga att bli mindre och mindre ju längre man äger dem. Oberoende av hur stor båt man har kan man inte låta bli att fantisera om en större. Då är det bra med en ”reality check” emellanåt. Om man har en båt med ståhöjd och tillräckligt med stuvutrymme för att rymma allt man vill packa in i den behöver den knappast vara större. Om man dessutom känner sig trygg i den och inbillar sig att den är en av de vackraste båtar som någonsin har byggts borde den vara den perfekta båten! Dessutom är en liten båt mycket billigare att parkera i hamnar, avsevärt mycket billigare att äga och detta bidrar ju till att man kan vara ute mycket längre. Det är väl trots allt därför man skaffar en båt, för att kunna använda den så mycket som möjligt?

Nu är det dags för dagens sista dopp! Killarna på den polska flodpråmen som ligger här bredvid gör svanhopp från stäven på sin pansarkryssare. Och om de tycker att vattnet är tillräckligt rent så måste det ju vara det …

  1. Sara’s avatar

    Agneta och Uffe berättade att ni hade blivit med blogg, så nyfikenheten tog överhand. Fantastiskt roligt att följa med på resan, så här lite på avstånd.
    Kram Sara

  2. Linda’s avatar

    Tack för en supertrevlig resa! Ska vi rekommendera er på Tripadvisor? Hamburg var väldigt trevligt, bra restauranger, vänliga tyskar och en massa modelljärnväg (läs Miniaturwonderland…..). Det stämmer nog som Tysklands turistbyrå säger att Tyskland är det vänliga semesterlandet!

  3. Johan’s avatar

    Tjena kanalfarare!

    Hoppas allt går bra… Lät smidigt att skicka riggen landvägen.
    Kommer nog spara er en del huvudbry. Lycka till, och bara hör av om ni behöver hjälp med något.
    Själv börjar det bli läge för premiärtur av Wild Rose! Rigg och däcksutrustning i stort klart. Spännande …

    Vi hörs!
    /Johan

  4. Adam’s avatar

    Trevlig blogg =) Ska titta in lite oftare här då även jag är ute efter en fin 312:a. Jag har också haft en Maxi 77:a i 5 säsonger och sålde den för 2 månader sedan. Något man ska titta efter på just en 312 när innan man köper den? Tar gärna emot lite tips =) När ger ni er av mot medelhavet då?

    Hälsningar Adam

  5. Adam’s avatar

    Hej Adam
    Då år vi åtminstone två stycken 41 åriga Adamar i världen som har haft en Maxi 77 och gillar HR 312:an …

    Vi jobbar på för fullt med hemsidan och jag kommer med tiden att lägga ut en hel del info och tips på förbättringar om båtmodellen. Det viktigaste att hålla ögonen på är teakdäcket. Om det inte är bytt måste det bytas – oberoende av vad säljaren säger! Håll ögonen öppna, jag kommer att lägga ut den första båtinfon inom ett par dagar.

  6. Adam’s avatar

    Vad bra =) Ligger ni kvar i Västra hamnen i Malmö? Ska nämligen dit i början på aug, då min semester börjar. Tänkte om jag kunde komma förbi någon dag och kika på er vackra båt om ni ligger där då? Ha det bra!

  7. Adam’s avatar

    Öhh, har du läst vår blogg? Om jag inte missminer mig handlar den om vår resa med båten genom Europa … Men om du har vägarna förbi södra Frankrike i sommar är du välkommen! Just nu ligger vi i Nijmegen.
    Lycka till med båtjakten!

  8. Adam’s avatar

    He he, jag har nog slöläst mest om er båt, men nu förstår jag att ni redan är på väg ner =) Har en 312 MK II på G kanske. Inväntar bilder och utrustningslista. Det är en 87.a. Kanske slipper att byta deakdäck på en så pass ny båt. Ha det gött i värmen =)

Adams förläggare

Collings-Förlag