SNART BÖRJAR ÄVENTYRET!

Det är alltid svårt att bryta upp. Hur mycket värmen och friheten än lockar börjar vi inse att livet här hemma också har sina fördelar. En tumregel lär vara att när man ger sig av ska det inte vara för att fly tillvaron, utan av nyfikenhet.

Vi är lyckligt lottade både jag och Camilla – vi har haft förmånen att förverkliga oss själva, bo exakt där vi har velat och har mängder med goda vänner omkring oss. Men det är kanske just då man ska bryta upp?

Att använda sig av en båt som transportmedel har fördelar som vi saknade när vi förr i tiden reste runt med ryggsäck på andra kontinenter – man har alltid sitt hem med sig! Och därmed också tryggheten (inbillar vi oss), köket, musiksamlingen, en privat toalett och i vårt fall också våra jobb. Våra kunder är förvarnade om vår framtida livsstil och skillnaden behöver faktiskt inte bli så stor för dem, Camilla som är översättare sköter nästan uteslutande kontakter och leveranser via nätet och jag själv som är frilansande Art Director har förmånen att jobba med kunder som är vana vid att prata via Skype och få sitt material skickat som Pdf-filer. Vilken fantastisk tid vi lever i!

Vi hoppas på att kunna kombinera arbete med äventyr, om det fungerar får framtiden utvisa. Innan dess är det fortfarande mängder med projekt ombord som ska avslutas och praktiska arrangemang som ska lösas. Bara i år har jag lagt mer än 500 timmar på båten och samtidigt arbetat fulltid med mina kunder – tur att dygnet har 24 timmar … Och visst tar det tid att själv installera en ny motor, men oj vad man lär sig mycket under arbetets gång! Det största problemet har inte varit att hitta information om hur man ska gå tillväga utan att besluta sig för vilka lösningar som är de mest hållbara, mest ekonomiska, smartaste och enklaste ur servicesynpunkt. Alla man pratar med har sina egna favoritlösningar men i slutändan handlar det mycket om tycke

Hur vet man när man är redo för äventyret? Kommer någonsin tillfället när båten är helt klar, hemmet uthyrt, bilen såld och allt praktiskt arrangerat så att bara ett minimum av kontakter med svenska myndigheter ska behöva tas i framtiden? Antagligen inte.

och smak. Jag är övertygad om att många av mina lösningar, som verkade hur logiska som helst så länge båten stod på land, kommer att omvärderas när vi väl ger oss av. Jag har med tiden förstått att en båt är ett ständigt pågående projekt som aldrig kommer att vara färdigutrustad eller komplett, men för oss klåfingriga är det kanske det som är en del av tjusningen? Trots att vi har betat av en hel del av de planerade installationerna har det tillkommit nästan lika många nya. Nu handlar det mest om att prioritera – vad måste vi bli klara med och vad kan vänta?

Även om vi fortfarande ligger förtöjda i hemmahamn känns det som att långseglarlivet redan har tjuvstartat en smula; runtomkring oss i hamnen har vi lärt känna inte mindre än fyra olika båtbesättningar som snart ska ge sig av, eller redan har gjort det. Åldern och erfarenheten är varierande och likaså målet men våra drömmar har mycket gemensamt. Det är nu vi lever och följaktligen är det nu vi måste passa på!

Nu vankas det 3- rättersmiddagar i varje hamn

Vad väntar oss utanför hamnen?

Vår gamla järngenua har blivit en aluminiumgenua